Trine Osen Bergqvist er en norsk advokat som i 1999 flyttet til Stockholm. Hun har i litt over et år jobbet på advokatfirmaet Delphi & Co, som er Sveriges femte störste advokatfirma med ca 100 jurister på landsbasis. Hösten 2000 sökte hun om medlemsskap i Sveriges Advokatsamfund i henhold til spesialregler for såkalte EU/EÖS-advokater (EU-direktiv 89/48) og fikk da beskjed om å gjennomföre en viss tilleggsutdanning i svensk rett. I Norge krever man ingen tilleggsutdanning av svenske og danske advokater, ettersom man anser at rettssystemene er så like. Av den grunn, samt at Advokatsamfundets krav etter hennes mening er i strid med EG-direktiv 89/48 om gjensidig godkjenning av eksamensbevis, nektet hun å gjennomföre all tilleggsutdanning, og saken ble i slutten av januar behandlet av Högsta Domstolen i Sverige.
Norsk advokat utfordrer den svenske Advokatforeningen i Høyesterett
Vi siterer fra nettavisen Pointlex i Sverige:
HD-förhandling: Trine Osen Bergqvist arbetar på en välrenommerad affärsjuridisk byrå i Stockholm och kan titulera sig advokat i Norge. Advokatsamfundets Stockholmsavdelning har tillstyrkts hennes lämplighet men hon vägrar att ställa upp på bland annat rättegångsspelet. I slutet av januari mötte hon samfundets generalsekreterare i HD. Trine Osen Bergkqvist är en principfast 28-årig kvinna från Norge.
Hon uppfyller i stort sett alla tänkbara krav på att bli medlem i Sveriges Advokatsamfund. Hon gick den 6-åriga juristutbildningen i Bergen, arbetade på en större affärsjuridisk byrå Trondheim och började på en byrå med ett 20-tal jurister i Oslo som dessutom var ISO-certifierad som är en kvalitetsstämpel. Hon uppträdde som ombud och som biträde i flera rättegångar och blev 1999 upptagen i den norska motsvarigheten till advokatsamfundet. Därefter kom hon till Sverige och då började problemen.
För att få lättare få jobb läste hon in en Masters i EG-rätt under ett år och när hon väl fått arbete på Delhi & Co KB i Stockholm läste hon den så kallade jiken och processrätt motsvarande drygt en termin. I Norge har hon varit ombud (prosessfullmektig) och biträde i flera rättegångar och arbetar bland annat med det så kallade oljekartell-målet. Hon är inriktad på konkurrensrätt och företagsförvärv.
Men hon saknar en "detalj". Trine Osen Bergqvist har inte tagit del av kursen i rättegångsspel över några dagar och utbildning kring advokatens yrkesroll över fem veckor. Hon hade tänkt göra det från början, men blev förhindrad på grund av en utlandsresa. Väl hemkommen ifrågasatte hon att behöva lära sig sådant som hon anser att hon lärt sig i Norge eftersom rättssystemen är så lika. Hennes kolleger på byrån stöttade henne i hennes övertygelse. Advokatsamfundets Stockholmsavdelning hade heller inget att erinra mot hennes lämplighet. I samfundets styrelse blev det dock stopp i juni förra året, inte på grund av lämplighetsproblem för detta prövade man inte utan av formella skäl då hon inte hade genomgått de nämnda kurserna.
Trine Osen Bergqvist hävdar att kurserna är i strid med EG-direktivet 89/48 om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier. Skillnaderna mellan norska och svenska förhållandena är inte väsentliga i enlighet med reglernas krav. Dessutom kan samfundet bara kräva prov och inte deltagande i kurser. Kraven som samfundet uppställer skulle alltså vara ogiltiga.
- Det ter sig märkligt att en person som varit ombud i flera rättegångar ska behöva genomgå ett rättegångsspel och där kanske spela nämndeman, tyckte norskans ombud advokat Anders Lindberg på Delphi och Co i Linköping i sin plädering inför HD.
Anders Lindberg menar att man måste skilja på Norge och andra länder när det gäller de ställda kraven. - Advokatsamfundet har inte ens varit i kontakt med Norge och kontollerat deras förhållanden. Det går inte att ställa samma krav på alla EU-medborgare oavsett var de kommer i från. - Och omvänt gäller att om jag vill åka till Norge och börja jobba i morgon kan jag bli norsk advokat utan att avlägga några prov.
Till stöd för hur viktigt rättegångsspelet är åberopade samfundet professorn i processrätt (som ni kan lyssna på här intill) Lars Heuman. Han betonade den ökade vikten av muntlig framställning i de svenska juristutbildningarna och beskrev rättegångsspelen i detalj. Det är bara Stockholms universitet som på samfundets uppdrag får ge de aktuella kurserna till utländska jurister som vill "konvertera". Men på fråga från Lindberg fick han medge att rättegångsspelet bara är en introduktion och ligger i början på processrätten på juristlinjen. Några tentamensfrågor ställs egentligen inte på detta ämne. Samfundets kurs innehåller heller inga skriftliga prov. Han uppgav att tyska advokater har funnit kursen givande.
Trine Osen Bergqvist pressades av Anne Ramberg och fick till och med svara på vad hon fick för betyg på processrättskursen (BA, men hon jobbade heltid samtidigt). Hon fick vidare svara på frågor kring advokatetik och på frågan kring huruvida det är förbjudet för svenska advokater att få betalt i aktier av sina klienter svarade hon att det är omdiskuterat medan samfundet menade att det numera är direkt förbjudet. Dessutom konfronterades hon med skillnaden i Norge där det är tillåtet att samarbeta med revisorer.
Advokatsamfundets generalsekreterare tog i sin plädering upp problemet med att anpassa kraven på varje EU-land (med vilka Norge jämställs i detta fall).
- Det är omöjligt att genomföra något sådant. Det handlar om många länder och fler är på väg in.
Anne Ramberg pekade också på de olika kraven på arbetslivsarfarenhet i varje enskilt land och gjorde en lång uppräkning av vilken vi bland annat fick veta att i Spanien kräver man ingen erfarenhet från byrå alls för att bli advokat och i Norge kräver man två år, vilket alltså är tre år färre än Sverige.
Trine Osen Bergqvist kan i princip strunta i att genomgå kurserna och ändå bli advokat. Genom ett nordiskt samarbete blir hon det automatiskt efter tre år. Hon har ett år och nio månader kvar till dess. När beslut kommer i målet kunde inte HD:s ordförande ge besked om. Ombud för Trine Osen Bergqvist var alltså advokat Anders Lindberg, Delphi & Co i Linköping och advokatsamfundet företräddes av dess generalsekreterare Anne Ramberg.
NEKTES I SVERIGE: Trine Osen Bergqvist: Merkelig praksisi Sverige
Jeg var först helt innstilt på å gjennomföre alle de krav som Advokatsamfundet i Sverige stilte, sier Trine Osen Bergqvist i en kommentar til Advokatbladet. Jeg tenkte först gjennomföre tilleggsutdanningen samtidig som jeg leste en master i EU-rett ved Stockholms universitet (1999/2000). Da jeg kontaktet Advokatsamfundet fikk jeg imidlertid beskjed om at man ikke kan söke om inntrede i Advokatsamfundet om man ikke er ansatt hos et svensk advokatfirma. Jeg kunne heller ikke begynne tilleggsutdanningen för jeg hadde sökt om medlemskap. Jeg måtte derfor vente til jeg fikk jobb på Delphi hösten 2000 og gjennomföre tilleggsutdannelsen parallelt med jobben som advokat. Pga. utlandsreiser både hösten 2000 og våren 2001 var det imidlertid umulig for meg å delta i rettegangsspillene för hösten 2001. Under våren 2001 bestemte jeg meg derfor for å gjennomgå det rettslige grunnlaget for Advokatsamfundets krav. Med full stötte fra min arbeidsgiver, bestemte jeg meg for å få saken prövet i Högsta Domstolen.
EU-direktiv 89/48, samt lojalitetsprinsippet i EU-traktatens artikel 10, innebärer etter min mening att Advokatsamfundet lojalt må undersöke om norske advokaters kvalifikationer är likeverdige med svenske advokaters kvalifikationer, og, i den grad det finns avvik, påpeke disse for meg. Om, og i den grad forskjellene er vesentlige, kan det kreves såkalt "lämplighetsprov" (egnethetstest). Sveriges Advokatsamfund gjör i stedet det motsatte. De går ut i fra at ingen utenlandske kvalifikasjoner er likeverdige med de svenske advokaters kvalifikasjoner og krever at alle EU/EÖS-advokater avlegger egnethetstest. Omfanget og innholdet i denne egnethetstesten er det samme for alle utenlandske advokater, uavhengig av om man kommer fra Norge, Spania eller England. Advokatsamfundet har heller aldri - ikke en gang i sin beslutning om å nekte meg inntrede - forklart vilke vesentlige forskjeller som foreligger mellom norsk og svensk rett.
Å kreve at en norsk advokat som selv har värt prosessfullmektig flere hovedforhandlinger i Norge skall delta i rettegangsspill med svenske jusstudenter, og kanskje måtte spille vitne eller part, er etter min menlig litt merkelig.
Om jeg vinner frem i HD, sier Berqvist, må Advokatsamfundet i Sverige endre sine krav for EU-/EES-advokater. Dette skulle i så fall gjöre det enklere for norske advokater å arbeide i Sverige. Uansett utfall er jeg imidlertid veldig glad for å få en rettslig prövning av saken.
Trine Osen Bergqvist sier en kommentar til Ketil A. Stenes opplysning om at norske advokater ikke kan påberope seg direktivet innenfor EU-området følgende: - Det fölger av den svenske Rättegångsbalken 8:2 tredje ledd, samt forarbeidene til den svenske implementeringen av direktivet (prop. 1992/93:64 s. 11), at spesialreglene også skal gjelde for EÖS-advokater. Dette har heller ikke värt et spörsmål i saken, ettersom Advokatsamfundet hele tiden har anvendt spesialreglene for EU/EÖS-advokater ved behandlingen av min söknad og aldri bestridt at disse skal gjelde også for norske advokater. Spörsmålet i saken er om direktivet er korrekt implementert i svensk rett, og om ikke, om man skal tolke de svenske reglene på en sånn måte at de kommer i overensstemmelse med direktivet, sier Bergqvist.
Norske advokater kan ikke påberope seg direktivet
- Det er dessverre slik at Lichtenstein nedla veto mot dette direktivet, sier generalsekretær Ketil A. Stene i Advokatforeningen i Norge. – Det fører i praksis til at verken Norge eller Island kan påberope seg direktivet innefor EU-området. I dag er det faktisk slik at utenlandske advokater kan påberope seg direktivet og etablere seg i Norge, men vi kan altså ikke gjøre det samme i utlandet før også Lichtenstein aksepterer direktivet, sier Stene. – Det antydes at Lichetstein er på glid og vil akseptere direktivet slik at også EØS-medlemmene kan bruke det fra 2003, sier Stene.
*
Trine Osen Bergqvist vant senere i svensk høyesterett.
